C-uppsats
Det blir inte mycket bloggande varken här eller på min andra blogg (ealinw.blogg.se) nu när det skrivs c-uppsats febrilt.
Eller ja. Jag saknar det där när man verkligen skriver uppsatsen, formulerar och placerar i rätt stycken. Nu är det mest en massa bök med checklistan vi har använt och det ska föras in i datorn det vi gjort ute, kontrolleras och kontrolleras och kontrolleras. För hela tiden upptäcker vi saker, varför tog vi med den frågan? Varför gjorde vi så här? Varför finns den här bara på ett ställe?
Jag saknar när vi skrev om olika arbetsterapeutiska teorier och fick läsa Kielhofners litteratur. Det saknar jag.
Men även om det är slitigt att skriva c-uppsats så är det nyttigt som bara den. Nu ser man hur mycket jobb det är med en c-uppsats, och kan då nästan föreställa sig hur mycket jobb det är med en större forskning. Eller åtminstone har man en bättre bild av det än innan.
Framförallt tror jag att vår c-uppsats kan leda till något bra, att den kan påverka tillgängligheten för personer med nedsatt orienteringsförmåga i den kommun vi gjort studien.
To be real - den är för tillfället katastrof.
Hanna och jag insåg att kommunen behöver minst två anställda med expertis inom området som ser till att göra en riktig inventering inriktad på enkelt avhjälpta hinder som sedan kan göra en åtgärdsplan. Vi är ju mer än experter som redan börjat! Hur man får kommunen att vilja skapa två tjänster och börja betala ut två löner + projektpengar när budgeten redan är lagd är nog svårare att knäcka än att göra klart c-uppsatsen.
Dags att fortsätta med just c-uppsatsen kanske.
Eller ja. Jag saknar det där när man verkligen skriver uppsatsen, formulerar och placerar i rätt stycken. Nu är det mest en massa bök med checklistan vi har använt och det ska föras in i datorn det vi gjort ute, kontrolleras och kontrolleras och kontrolleras. För hela tiden upptäcker vi saker, varför tog vi med den frågan? Varför gjorde vi så här? Varför finns den här bara på ett ställe?
Jag saknar när vi skrev om olika arbetsterapeutiska teorier och fick läsa Kielhofners litteratur. Det saknar jag.
Men även om det är slitigt att skriva c-uppsats så är det nyttigt som bara den. Nu ser man hur mycket jobb det är med en c-uppsats, och kan då nästan föreställa sig hur mycket jobb det är med en större forskning. Eller åtminstone har man en bättre bild av det än innan.
Framförallt tror jag att vår c-uppsats kan leda till något bra, att den kan påverka tillgängligheten för personer med nedsatt orienteringsförmåga i den kommun vi gjort studien.
To be real - den är för tillfället katastrof.
Hanna och jag insåg att kommunen behöver minst två anställda med expertis inom området som ser till att göra en riktig inventering inriktad på enkelt avhjälpta hinder som sedan kan göra en åtgärdsplan. Vi är ju mer än experter som redan börjat! Hur man får kommunen att vilja skapa två tjänster och börja betala ut två löner + projektpengar när budgeten redan är lagd är nog svårare att knäcka än att göra klart c-uppsatsen.
Dags att fortsätta med just c-uppsatsen kanske.
Kommentarer
Trackback
